Mint presenterar En omsorgsfull strejk, en grupputställning som tar avstamp i plåtslagaren, musikern och konstnären Ruben Nilsons (1893–1971) monumentala målning Arbetarrörelsens historia, permanent installerad på ABF Stockholm. Nilson arbetade med verket under en tioårsperiod omkring år 1940. Liksom med många arbetarkonstverk står den kollektiva kampen i centrum i Ruben Nilsons målning, ett nödvändigt svar på förtryck och svåra levnadsförhållanden. 

Deltagare: Bini Adamczak, Agentur, Diana Agunbiade-Kolawole, Black Audio Film Collective (John Akomfrah), Henrik Andersson, Problem Collective, Chto Delat?, Harun Farocki, Andria Nyberg Forshage, Dora García, Benj Gerdes, Stefano Harney, Salad Hilowle, Sam Hultin, Ingela Johansson, Hanni Kamaly, Judith Kiros, Patrick Kretschek, Julia Lindblom, Mattin, Minus Miele, Alessandra Mincone, Fred Moten, Papis Ndiaye, Ruben Nilson, Behzad Khosravi Noori, Gudrun Olsson, Yolanda Aurora Bohm Ramirez, Oliver Ressler, Jenny Richards, Bella Rune, Katarina Pirak Sikku, Karl Sjölund, Iris Smeds, Hito Steyerl, Margareta Ståhl, Hannah Wiker Wikström, Mathias Wåg.

Utställningen följer Nilsons verk både i ambition och utmaning: Vad innebär det att återge en rörelses historia? Vilka roller har konsten haft i kollektiva kamper och genom vilka uttryck? Och hur samspelar konsten med dagens rörelser? De specifika kamper och de historier som ligger till grund för Nilsons komposition av sammanflätade visuella narrativ, strukturerade genom synliga överlappande snitt, utgör det curatoriella ramverket för utställningen. Historiska kopplingar till dagens verklighet ställs i relation till det som saknas inom verkets ram – de berättelser och erfarenheter som utelämnats i etablerandet av gängse arbetarhistoria. 

En omsorgsfull strejk* är en utställning och ett medföljande samtalsprogram som föregår utställningen under hösten, där svensk arbetarkonst möter samtida svenska och internationella verk. De sociala rörelsernas form och historia diskuteras med verk situerade i erfarenheter av migration, omsorg, arbete och kamp. Genom sång, poesi, litteratur och bildkonst görs centrala historiska händelser och frågor synliga i ett samtal om vår samtid. Hur kan vi minnas och vad bör göras för att vinna framtiden åter?

*Precarias a la deriva, 2005. Utställningen lånar sin titel från det militanta feministiska kollektivet Precarias a la deriva (Prekära kvinnor på drift). Kollektivet formades i Madrid 2002 som en reaktion på den mansdominerade fackrörelsen som under denna period organiserade en generalstrejk som svar på försämringar i arbetsrätten i Spanien. Precarias a la Deriva ville visa på de utmaningar många ställs inför när det gäller deltagande i politisk handling såsom strejker, utifrån en realitet av arbetslöshet, osäkra anställningar och oavlönat reproduktivt arbete. De ville skapa ett situerat narrativ kring de generella tendenser mot prekarisering de upplevde och undersöka sätt att göra uppror och motstånd i vardagen. – Precarias a la deriva, Una huelga de mucho cuidado (Cuatro hipótesis), 2005.

Sam Hultin, Kära Eva-Lisa, 2020

Videon Kära Eva-Lisa (2020) innehåller brev skrivna till transpionjären Eva-Lisa Bengtson (1932-2018) i mitten av 1960-talet. Tillsammans berättar de historien om Sveriges första klubb för transpersoner – Transvestia. Breven och fotona i videon kommer från det arkiv Eva-Lisa samlade under sitt liv som aktivist och som Sam Hultin fick ta över efter Eva-Lisas bortgång 2018.

The Builders av Chto Delat från 2005

Inom ramen för forskningsprojektet Folkfronternas estetik genomför den oberoende forskningsgruppen Agentur en gemensam reflektion kring en central händelse i antifascismens kulturhistoria: Massdemonstrationen den 12 februari 1934 då tiotusentals människor gick samman i Paris, mot en fascism som flyttade fram sina positioner. Med presentationer, läsningar, konstnärliga bidrag och kritiska kommentarer av Emily Fahlén, Jörgen Gassilewski, Martin Högström, Ingela Johansson, Emma Kihl, Samuel Richter, Kim West och Ellen Wettmark.

Hur ser möjligheten för kamp och motstånd ut inom omsorgsarbete och sjukvård? Coronapandemin har tydligt synliggjort samhällets sårbarhet som en konsekvens av decennier av neoliberala reformer. Hur kan omsorgen, snarare än ekonomin, göras till den primära organisatoriska principen för våra samhällen? Arrangeras som en del av Feministiskt Forum. Deltagare: Roya Hakimnia, Mani Shutzberg, Pamela Otarola och Yolanda Aurora Bohm Ramirez.

Samtal med medlemmar från Problem Collective och andra gäster som tar avstamp i den pågående situationen i Belarus och villkoren för konstnärligt skapande, solidaritet och strejk i stundens hetta.

Kampen om historieskrivningen är samtidigt en kamp om rätten till liv, erkännande och upprättelse. Villkoren för självständigt återberättande är central inom olika rörelsers historia. Vilka berättelser får ta plats, och vilka undertrycks? Hur tar sig kampen om historieskrivningen uttryck idag? Deltagare: Judith Kiros, Stefano Harney och Fred Moten.

Vilka historiska kontinuiteter med tidigare rörelser kan vi se i dagens kamper? Tidigare i år gick hundratals hamnarbetare ut i strejk i Portland i solidaritet med Black Lives Matter. Vad innebär det att sammanföra de politiska strejkerna med arbetsrelaterade konflikter i dag? Rapporter från hamnarna i Napoli, Genoa och Göteborg. Arrangeras i samarbete med Arbetaren. Deltagare: Martin Berg (ordförande Svenska hamnarbetarförbundet), Papis Ndiaye (S.I. Cobas Italy), Alessandra Mincone (journalist på Napoli Monitor), Mathias Wåg (aktivist och författare). Samtalet modereras av Julia Lindblom journalist på Arbetaren och Benj Gerdes konstnär och filmskapare.

Konstnärerna Emma Dominguez, Macarena Dusant, Sonia Sagan och Sarasvati Shrestha samtalar utifrån deras utställning Mami: Ama: Mödrar på Botkyrka Konsthall.

Fanor och promenad till ABF från Konstfack med Bella Rune, studenter på Konstfack och Margareta Ståhl.

Minerva hjärnans missfall samlar decennier med arbeten av konstnärer, musiker och författaren av On Hell, Johanna Hedva. Genom pjäser, performance, en encyklopedi, essäer, självbiografi, hypnagogik och hypnopompiska diktverk— i texter vars kroppar driver och fröjdas i form —fördjupar sig Minerva i mysticism, galenskap, moderskap och magi. Minerva besudlar sig med genus och geni röran. Hon genomför sömn och dröm arbetet. Hon färdas genom Los Angeles, ändrar form i den styxiska natten och vaknar upp till jämmer i ljuset.

Johanna Hedva är en Koreansk-Amerikansk författare, konstnär, musiker och astrolog uppvuxen i Los Angeles i en familj med häxor och lever nu i LA och Berlin. Hedvas praktik kokar magi, nekromantik och spådom tillsammans med mystiska tillstånd av ilska och extas. Kroppen är alltid där — med dess radikala permeabilitet, beroenden och tröst — men uppgiften är hur man kan överkomma kroppen, hur man fördunklar den och hur man hanterar att detta ofrånkomligen misslyckas. Slutligen är Hedvas arbete oavsett genre olika form av skrivande, såsom ord på en sida, vrål i ett rum eller att dra handen genom vatten.

Releasesamtal med Jakob Jakobsen och Ana Teixeira Pinto modererat av Frida Sandström.

Konst och kultur utstår stora påfrestningar i populismens tidevarv. Detta drabbar inte minst samtidskonsten och dess komplexa miljö mellan det lokala, nationella och internationella. När publicistiska rum inskränks till fördel för ideologisk och marknadsdriven kommunikation växer behovet av kritiska samtal i en mångfald av format och språk. Med största möjliga integritet vill vi skapa nya sätt att förhålla sig till konsten och världen. Hur kan vi förstå konstens, estetikens och hela konstvärldens funktion för den demokratiska nationalstatens framväxt inom en modernitet sammantvinnad med både kolonialism och kapitalism?

2020 har präglats av upplopp såväl som av förtrycket av sådana, en social reproduktions- och hälsokris, diverse former för nationalism och en del logistisk-ekonomiska och socio-fysiska omförhandlingar. Sedan början av våren har Konsttidskriften Paletten samlat skribenter från en mångfald av perspektiv under rubriken ”Redaktionsmöte.” Emfasen på det redaktionella var till en början tänkt att fysiskt samla människor till öppna redaktionsmöten, för att föreslå, diskutera och specificera alternativa metoder för fortsatt arbete. Medan dessa möten ställdes in med anledning av pandemin, har samtalet mellan redaktörer och inbjudna skribenter fortsatt, drivet av kritiska reflektioner över fenomen såsom distribution av resurser, omvårdnad som begrepp, en växande nyfascistisk och populistisk våg tyngd av konspirationsteorier, samt den roll som redaktionellt arbete och skrivande spelar för olika former av politisk organisering.

Den initiala planen var att de planerade, öppna redaktionsmötena skulle vidga en annars av naturen begränsad redaktionell utblick, och ge plats åt oförutsedda möten som skulle kunna leda till nya texter. Coronapandemins fysiska restriktioner omöjliggjorde dock detta försök. I samarbete med redaktörerna Patrik Haggren, Matthew Rana och Frida Sandström bjöds i stället lokala och internationella skribenter in för att vidga en annars nordeuropeiskt centrerad diskurs. För att uppnå en fördjupning i lokala komplex beställdes även ett antal utställningsrecensioner.

Ett av de planerade redaktionsmötena denna vår var tänkta att äga rum på Mint, vars kritiska anspråk har varit en viktig motivationskälla för utvecklingen av detta projekt. Det är därför också en fröjd att detta sista kapitel sker på Mint, men förhoppningsvis inte för ett avslut, utan för att diskutera framtida allianser och riktningar. För att fira publiceringen av den samling texter som projektet har resulterat i möter Frida Sandström Ana Teixeira Pinto och Jakob Jakobsen för att diskutera aspekter av framtida arbete utifrån frågorna: Vad gör vi nu, och vad förbereder vi oss på?

Redaktionsmöte – samling för en kritik av samtiden har utförts på uppdrag av, och med stöd från Regionsamverkan Sydsverige.

Curator: Michele Masucci
Produktionsassistent: Alice Söderqvist
Praktikant: Maya Nagano Holm
Design: Thomas Bush
Ljusdesign: Jonatan Winbo

Mint och ABF Stockholm följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer mot smittspridning. Delar av programmet dokumenteras och görs tillgängligt på Mints hemsida. Utställningen är framskjuten till hösten 2021.

Medstöd av Arbetarrörelsens kulturfond, Kulturrådet, Stockholms stad och ABF Stockholm.

Tack till Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek och Bonniers konsthall.