framför vid under

Cecilia Edefalk
Flaka Haliti
Gordon Matta-Clark
Iris Smeds
Jörgen Gassilewski
Ksenia Pedan
Thea Ekström

9.6 – 18.6 2022

Varbergs konsthall, Engelbrektsgatan 7, Varberg


Det vilade något kusligt över Thea Ekströms ateljé på Brunnsgatan i Stockholm: en dag öppnade sig en spricka i väggen som orsakade konstnären oro. Men hon fann en lösning på problemet genom att själv måla en spricka på en masonitskiva och hänga den framför den befintliga. Ekströms egen spricka öppnade sig mot himlens blå – fantasins målning rådde bot på verkligheten och dolde den.

Ekströms spricka är tongivande för denna grupputställning i vilken verken har gemensamt att de fungerar som ett slags scenografier, utställda i rum där de både förhåller sig till den omgivande verkligheten och påverkar den. Som fysiska ting och håligheter placerar sig konsten under havets yta, på himlens fond, mellan väggar och i belägringen av ett övergivet köpcentrum. I viss mån förvandlar dessa konstnärliga ockupationer den givna miljöns karaktär. Men illusionen är aldrig fullständig och förvandlingen är aldrig total, mötet mellan två världar tillåts skarva.

framför vid under (in front at below), installation shot.
framför vid under (in front at below), installation shot.
framför vid under (in front at below), installation shot.
Cecilia Edefalk, Ultramarina (still), 1984
Gordon Matta Clark, Day’s End (still), 1975.
Iris Smeds, The Zombie Function, 2021.
Ksenia Pedan, Meditations on living in the present, 2022

I utställningen framför vid under möter vi konstnärer från olika generationer och bakgrunder, födda mellan år 1920 och 1986. I deras verk utgör det fysiska och det poetiska två delar av samma helhet, liksom det rumsliga och det mänskliga. Här presenteras den nyproducerade installationen Meditations on living in the present (2022) av Ksenia Pedan där ett klaustrofobiskt drama utspelas mellan resta väggar. Jörgen Gassilewski har skrivit Bollen och ett bollen och tu bollen och tre (2022), ett tredelat poetiskt verk specifikt för utställningens rum. I Iris Smeds kombinerade scenografi och performance The Zombie Function (2021) utgörs ramverket av en övergiven foodcourt som intagits av en grupp skådespelare i jakt på alternativa familjebildningar, och i Cecilia Edefalks film Ultramarina (1984) sänks vi ner under havets yta tillsammans med målningar och andra objekt. Thea Ekström ristar en spricka mot himlen, Flaka Haliti tecknar i fotoserien I See a Face, Do you See a Face. (2014) tio ansikten på himlen och Gordon Matta–Clark skär i Day’s End (1975) ut en öppning mot himlen så att solen strålar in genom det förfallna magasinhusets fasad. 

Cabaret Crusades

För första gången i Sverige presenteras Wael Shawkys episka videotrilogi Cabaret Crusades som inkluderar The Horror Show Files (2010); The Path to Cairo (2012) och The Secrets of Karbala (2015). Med hjälp av 200 åriga marionettdockor och skräddartillverkade keramiska figurer skapas ett suggestivt drama om korstågen berättat från ett arabiskt perspektiv. Triologin är inspirerad av den libanesiska historikern Amin Maaloufs verk Crusades Through Arab Eyes (1983). Utställningen tar plats i en före detta butikslokal i Skärholmen centrum, på inbjudan av kulturföreningen Folk. 

Wael Shawkey – Cabaret Crusades
Wael Shawkey, Cabaret Crusades, installation shot.
Wael Shawkey – Cabaret Crusades
Wael Shawkey, Cabaret Crusades, installation shot.
Wael Shawkey – Cabaret Crusades
Wael Shawkey, Cabaret Crusades, installation shot.
Wael Shawky, Secrets of Karbala (still), 2015
Wael Shawky, Secrets of Karbala (still), 2015
Wael Shawky, The Horror Show File (still), 2010
Wael Shawky, The Horror Show File (still), 2010
Wael Shawky, The Path to Cairo (still), 2012

Tack till Sfeir-Semler Gallery

Ett särskilt tack till Konsthall C för support av produktionen

Ateljé SKHLM i Skärholmens Galleria, Bredholmsgatan 4 (Bredvid Kjell & Company)

Bildningar

Emanuel Almborg

2.9 – 25.9 2021

Mint, ABF Stockholm, Sveavägen 41, Stockholm


Utställningen presenterades i samband med Emanuel Almborgs disputation vid Kungl. konsthögskolan med det konstnärliga forskningsprojektet Den utopiska bildens pedagogik. Huvuddelen i doktorandprojektet är de tre filmverken Acorn, The Nth Degree och Talking Hands, som på Mint för första gången visades tillsammans.  

Switchers, Acorn, 2021. Installation shot. Scenography by Ksenia Pedan. Photo by Johan Österholm.
Switchers, Acorn, 2021. Installation shot. Scenography by Ksenia Pedan. Photo by Johan Österholm.
Emanuel Almborg, Talking Hands, 2016. Installation shot. Photo by Johan Österholm.
Emanuel Almborg, Talking Hands, 2016. Installation shot. Photo by Johan Österholm.
Emanuel Almborg, The Nth Degree, 2018. Installation shot. Photo by Johan Österholm.



Almborg intresserar sig för kommunistisk pedagogik, revolutionär psykologi, fiktion och drama som verktyg, spekulativa och förlorade framtider; ämnen och metoder som på olika sätt behandlas i de tre filmverken. Om vi utgår ifrån att vi är i behov av nya ”utopiska” politiska och kollektiva visioner och händelseförlopp, vilken är då bildkonstens uppgift? Med hjälp av psykologen Lev Vygotsky, filosofen Evald Ilyenkov, teaterdirektören Konstantin Stanislavski, den revolutionäre psykiatriken Franz Fanon och science fiction-författaren Octavia Butler, utforskas konstfilmens potential till bildning, motstånd och jämlikhet. 

Curator: Karin Bähler Lavér

En omsorgsfull strejk*

Bini Adamczak, Diana Agunbiade-Kolawole, Black Audio Film Collective (John Akomfrah), Henrik Andersson, Problem Collective, Chto Delat, Harun Farocki, Dora García, Benj Gerdes, Salad Hilowle, Sam Hultin, Ingela Johansson, Hanni Kamaly, Patrick Kretschek, Mattin, Minus Miele, Ruben Nilson, Behzad Khosravi Noori, Gudrun Olsson, Oliver Ressler, Bella Rune, Katarina Pirak Sikku, Iris Smeds, Hito Steyerl, Margareta Ståhl, Hannah Wiker Wikström

Program:
17.9 2020 – 21.2 2021
Utställning:
7.10 2021 – 11.12 2021

Mint, ABF Stockholm, Sveavägen 41, Stockholm


Mint presenterar En omsorgsfull strejk*, en grupputställning som tar avstamp i plåtslagaren, musikern och konstnären Ruben Nilsons (1893–1971) monumentala målning Arbetarrörelsens historia, permanent installerad på ABF Stockholm. Nilson arbetade med verket under en tioårsperiod omkring år 1940. Liksom med många arbetarkonstverk står den kollektiva kampen i centrum i Ruben Nilsons målning, ett nödvändigt svar på exploatering och svåra levnadsförhållanden. 

Utställningen följer Nilsons verk både i ambition och utmaning: Vad innebär det att återge enrörelses historia? Vilka roller har konsten haft i kollektiva kamper och genom vilka uttryck? Och hur samspelar konsten med dagens rörelser? De specifika kamper och de historier som ligger till grund för Nilsons komposition av sammanflätade visuella narrativ, strukturerade genom synliga överlappande snitt, utgör det curatoriella ramverket för utställningen. Historiska kopplingar till dagens verklighet ställs i relation till det som saknas inom verkets ram – de berättelser och erfarenheter som utelämnats i etablerandet av gängse arbetarhistoria. 

Bella Rune. Photo by Johan Österholm.
Behzad Khosravi Noori. Photo by Johan Österholm.
Behzad Khosravi Noori. Photo by Johan Österholm.
Diana Agunbiade-Kolawole & Iris Smeds. Photo by Johan Österholm.
Iris Smeds. Photo by Johan Österholm.
Diana Agunbiade-Kolawole. Photo by Johan Österholm.
Katarina Pirak Sikku. Photo by Johan Österholm.
Ingela Johansson & Gudrun Olsson. Photo by Johan Österholm.
Hanni Kamaly. Photo by Johan Österholm.
Patrick Kretchek. Photo by Johan Österholm.
Henrik Andersson. Photo by Johan Österholm.
Henrik Andersson. Photo by Johan Österholm.
Minus Miele. Photo by Johan Österholm.
Hito Steyerl & Problem Collective. Photo by Johan Österholm.
Salad Hilowle. Photo by Johan Österholm.
Ingela Johansson. Photo by Johan Österholm.
Dora García. Photo by Johan Österholm.
Harun Farocki. Photo by Johan Österholm.

En omsorgsfull strejk* är en utställning och ett medföljande samtalsprogram (som föregick utställningen under hösten 2020) där svensk arbetarkonst möter samtida svenska och internationella verk. De sociala rörelsernas form och historia diskuteras med verk situerade i erfarenheter av migration, omsorg, arbete och kamp. Genom sång, poesi, litteratur och bildkonst görs centrala historiska händelser och frågor synliga i ett samtal om vår samtid. Hur kan vi minnas och vad bör göras för att vinna framtiden åter?

*Precarias a la deriva, 2005. Utställningen lånar sin titel från det militanta feministiska kollektivet Precarias a la deriva (Prekära kvinnor på drift). Kollektivet formades i Madrid 2002 som en reaktion på den mansdominerade fackrörelsen som under denna period organiserade en generalstrejk som svar på försämringar i arbetsrätten i Spanien. Precarias a la Deriva ville visa på de utmaningar många ställs inför när det gäller deltagande i politisk handling såsom strejker, utifrån en realitet av arbetslöshet, osäkra anställningar och oavlönat reproduktivt arbete. De ville skapa ett situerat narrativ kring de generella tendenser mot prekarisering de upplevde och undersöka sätt att göra uppror och motstånd i vardagen. – Precarias a la deriva, Una huelga de mucho cuidado (Cuatro hipótesis), 2005.

Curator: Michele Masucci

Med stöd av Arbetarrörelsens kulturfond, Kulturrådet, Stockholms stad och ABF Stockholm.

Scène d'Amour

Nadia Hebson
Monica Sjöö

17.03 – 29.05 2021

Mint, ABF Stockholm, Sveavägen 41, Stockholm


I Scène d’Amour presenteras Nadia Hebsons mångsidiga konstnärskap för första gången i en svensk kontext. I en multidisciplinär utställning tar vi del av Hebsons pågående arbete som på intiutiva sätt återgriper på äldre generationers konstnärskap. Med utgångspunkt i ett begär efter att beakta alternativa målerihistorier i samtiden har Hebson under det senaste decenniet utvecklat en distinkt och idiosynkratisk arbetsmetod som låter rollen som konstnär, teoretiker och curator smälta samman – genom konstellationer av objekt, kläder, målningar, prints och text tänker hon genom arvet av äldre kamrater samtidigt som Hebsons egna subjektiva uttryck görs synligt. 

I utställningen presenteras Hebsons arbete sida vid sida med den svenska målaren, skribenten och radikala anarkafeministen Monica Sjöö (f.1931 Härnösand d.2005 Bristol). Mötet utgår ifrån Hebsons nuvarande livssituation som nybliven mamma, genom denna ingång söker hon dialog med Sjöös konstnärskap i vilket den intima relationen mellan måleri, grafisk design, aktivism och matriarkal teorivärld såväl som en tidig introduktion till “gudinne-feminismen” förhandlas. Scène d’Amour fungerar på så vis både som en introduktion till Sjöös konstnärskap men också som en uppmärksam studie kanaliserad genom Hebsons personliga tolkning av hennes verk. 

Nadia Hebson, Joy, 2021 & Monica Sjö, God Giving Birth, 1968. Photo by Johan Österholm.
Monica Sjö, God Giving Birth, 1968. Photo by Johan Österholm.
Nadia Hebson, Joy, 2021. Photo by Johan Österholm.
Portrait, (Monica Sjöö), 1977, 12.06 min., dir. Jane Jackson & Nadia Hebson, Fertility Complex, 2021. Photo by Johan Österholm
Nadia Hebson, Fertility Complex, 2021. Photo by Johan Österholm
Nadia Hebson, The Conditions, 2019 & Monica Sjöö, Aspects of The Great Mother, 1971
Nadia Hebson, Scène d’Amour, installation shot.
Nadia Hebson, The Conditions (Yves Saint Laurent, 1976), 2019-20. & Joy, 2021. Photo by Johan Österholm.
Nadia Hebson, The Conditions (Yves Saint Laurent, 1976), 2019-20. Photo by Johan Österholm.
Nadia Hebson, Autoritratto, 2019. Photo by Johan Österholm.

Parallellt med utställningen bjuder Hebson in konstnärer, konsthistoriker, curatorer, vänner och kollegor att tillsammans reflektera och svara mot Sjöös konstnärskap i formen av en serie publika samtal och en filmvisning. Under utställningens gång kommer Hebson också att producera nya verk och textarbeten som svar på denna koncenterade tid av utbyte och begrundande, under våren kommer de sporadiskt installeras upp i Mints gallerirum.  

Nadia Hebson är en brittisk konstnär och pedagog baserad i Stockholm. I sin praktik använder hon måleri, objekt, storskaliga tryck, kläder och text för att utforska verk och biografier av äldre kollegors konstnärskap såsom den amerikanska målaren Christina Ramberg, de brittiska målarna Winifred Knights och Marion Adnams och senast Dora Gordine som en del av Dorich House Museum Studio Residency, på Kingston University i London. Utställningar och produktioner av verk har bl a visats på Gravidty & Parity &, Hatton Gallery, Newcastle upon Tyne; one on one: on skills, The Contemporary Art Museum of Estonia, EKKM, Tallinn; I See You Man, Gallery Celine, Glasgow; Alpha Adieu, Museum of Contemporary Art Antwerp and Choreography, Arcade, London. 2014 publicerade hon tillsammans med AND Public MODA WK: Work in response to the paintings, drawings, correspondence, clothing and interior design of Winifred Knights (an expanded legacy). Tillsammans med Hana Leaper organiserade hon 2017 konferensen Making Women’s Art Matter, på Paul Mellon Centre i London. Nadia Hebson undervisar på Kungliga konsthögskolan i Stockholm. 

Tack till Museum Anna Nordlander och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Program

24.4.21 Thinking about Monica: Monica Sjöö, an introduction

1.5.21 Thinking about Monica with Lina Bjerneld, Helena Lund Ek, Alisa Margolis, Raksha Patel & Nadia Hebson


Luleåbiennalen 2020: Tiden på jorden

Dimen Abdulla, Linnea Axelsson, Chto Delat?, Giorgi Gago Gagoshidze, Elisabete Finger & Manuela Eichner, Aage Gaup, Apostolos Georgiou, Beatrice Gibson, Maria W Horn, Thomas Hämén, Susanna Jablonski, Ingela Johansson, Kapwani Kiwanga, Birgitta Linhart, Hanna Ljungh & Mattias Hållsten, Fathia Mohidin, Santiago Mostyn, Christian Nyampeta, Ingrid Elsa Maria Ogenstedt, Didem Pekün med KHORA, Charlotte Posenenske, Sofia Restorp, Iris Smeds, Augusta Strömberg, Isak Sundström, Svärta (Yngve Baum, Jean Hermanson, Odd Uhrbom), Erik Thörnqvist, Cara Tolmie, Tommy Tommie, Danae Valenza, Ana Vaz, Peter Weiss & Hans Nordenström, Mats Wikström, Måns Wrange, Markus Öhrn

21.11 2020 – 14.2 2021

Norrbotten


Luleåbiennalen sprider sig över den vidsträckta regionen Norrbotten. Den här gången genomförs biennalens utställningar och konsthändelser i Luleå, Boden, Malmberget, Storforsen, Arjeplog och Korpilombolo: i en evakuerad skola, i en kyrka, på ett silvermuseum, i konsthallar, i ett före detta fängelse och på regionens länskonsthall.

Luleåbiennalen är en internationell biennal för samtidskonst, där globala och hyperlokala perspektiv förenas i platsspecifika situationer. Förutom ett tiotal utställningar inkluderar 2020 års upplaga ett turnerande litteraturprogram, dramatik, radio och en online-baserad journal.

Luleåbiennalen 2020 tar grepp om den spekulativa frågan om vad ”realism”, som begrepp, paradigm och konstnärlig ism, skulle kunna betyda idag. De inbjudna konstnärerna berättar genom sina verk om verkligheter relaterade till samhälleliga system: Byråkrati, massmediala logiker och industriell infrastruktur; men de föreslår också inbrott som utmanar och kastar omkull dessa rådande ordningar: genom strejken, psyket, skådespelet, magin och inte minst konsten själv.

Realismens tidsaxel sträcker sig från artonhundratalets andra hälft till nittonhundratalets första. Dess mångsidiga projekt bottnade i en generell vilja att porträttera samhället som det i verkligheten tedde sig i sin råhet, vardaglighet och med de orättvisa system som det innefattar. Realismen framträdde å ena sidan som estetisk konvention men framförallt vad beträffar de nya motivvärldar som nu uppkom inom konsten. Det realistiska projektet företräddes inledningsvis av en intellektuell borgarklass men kom senare också att involvera konst och litteratur där arbetarklassen tog plats som agens och tema, denna senare period med påfallande politisk udd som ofta benämns som social realism eller socialistisk realism.

När vi nu blickar tillbaka mot realismens tradition och placerar den i en urartad samtid, är det utan fasta tyglar eller skyldigheter gentemot historien. Vad vi återbesöker är en konstnärlig ambition: att försöka få världen att framträda som hel. I detta konstnärliga arbete uppdagas ett mod besläktat med galenskap. En hämningslös akt som innebär att ge sig i kast med det omöjliga – att foga ihop en splittrad värld och ge den mening. I små och stora exempel tecknar biennalens konstnärer perspektiv på egna ordningar av världen.

Den realism som gestaltas på Luleåbiennalens olika scener rör sig ofta långt bort från en avbildande eller dokumentär tradition. Istället framträder verkligheten i verken som ett slags teater, iscensatt, besjungen, förfrämligad och inte sällan helt absurd. Kanske kan dessa skådespel hjälpa oss att ompröva realismens innebörd och vår faktiska agens – under vår tid på jorden.

Karin Bähler Lavér, Emily Fahlén och Asrin Haidari,
curatorer Luleåbiennalen 2020

Läs mer på biennalens hemsida

Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna

30.9 – 4.10 2020

Åsa Norman & Frida Hållander

Mint, ABF Stockholm, Sveavägen 41, Stockholm


Det konstnärliga projektet: Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna organiserar en utställning  och konferens på Mint konsthall i ABF-huset i Stockholm. Under veckan återaktiveras delar av  pjäsen Fabriksflickorna – makten och härligheten, i en utställning av Åsa Norman (Sverige)  textilkonstnär och Frida Hållander (Sverige) PhD, konsthantverkare. Pjäsen hade premiär i  Skellefteå i regi av Suzanne Osten och Margareta Garpe 1980. Konferensen vill lyfta fram och  diskutera textil- och hemindustrins kvinnors villkor, kunskaper och motstånd; deras viljefullhet och  egensinne, som kommer till uttryck i organisering, yrkesstolthet och strategier.  

Norman och Hållander visar i utställningen delar av det fleråriga konstnärliga projektet  Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna genom materiella – konsthantverkliga  undersökningar – samt arkivmaterial och ljud. Till konferensen är konstnärer och forskare inbjudna  från de nordiska länderna, där de kommer att hålla i föreläsningar och presentationer för att skapa  ett nordiskt sammanhang för en fördjupad diskussion om textilproduktion och hemindustri.  

Fabriksflickorna, installationsvy
Fabriksflickorna, installationsvy

Projektet genomförs med stöd från Konstnärsnämnden, Nordisk kulturfond, Helge Ax:son Johnssons stiftelse och Byggnads kulturstipendium samt i samarbete med Iaspis. Utställningen och konferensen äger rum under Stockholm Craft Week 2020. 

Program för konferensveckan:  

Onsdag 30/9  

Utställningen öppnar! Öppettider: 16.00-20.00.  

Torsdag 1/10 konferensdag 1, lokal: Katasalen, våning 1 

Utställningen öppen 12:00-18:00  

10:00-11:30 Inledande föreläsning av Åsa Norman (Sverige) textilkonstnär, och Frida Hållander  (Sverige) PhD, konsthantverkare, de presenterar utställningen och konferensen samt berättar om  det pågående konstnärliga projektet Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna. Tjia Torpe (Sverige), pedagog och producent, kommer berätta om pjäsen Fabriksflickorna – makten och  härligheten. Föreläsningen hålls på svenska.  

13:00-14:30 Leena Enbom (Finland) doktorand i social och ekonomisk historia vid Helsingfors  universitet, kommer presentera sitt pågående avhandlingsprojekt om hemindustri. Hemindustriell  produktion var en del av arbetsmarknaden i det urbaniserande Finland från slutet av 1800-talet till  1960-talet. Föreläsningen kommer också att diskutera olika institutioners strategier för att hjälpa  fattiga, där bland annat hantverk och sömnad användes. Föreläsningen hålls på engelska.  

15.00-16:30 Malin Nilssons (Sverige) PhD ekonomisk historia, verksam forskare vid Ekonomisk historiska institutionen vid Lunds universitet. Hon kommer presentera delar av hennes  avhandlingsarbete Taking work home: Labour dynamics of women industrial homeworkers in 

Sweden during the second industrial revolution från 2015, samt om hennes pågående  forskningsprojekt där hon fokusera på hur kvinnors hembaserade textilproduktion blev ett  politiserat ämne i Europa i slutet av 1800-talet. Föreläsningen hålls på svenska.  

Fredag 2/10 Konferensdag 2, lokal: Katasalen våning 1 

Utställningen öppen 12:00-18:00  

10:00 -11:30 Sushmita Preetha (Bangladesh) aktivist, forskare, journalist, och Karin Elfving (Sverige) journalist och etnolog, kommer föreläsa om dagens textilarbetare i Bangladesh och hur  deras rättigheter ständigt kränks och hur sårbart deras hälsotillstånd är, samt om hur Covid-19 har  drivit dessa arbetare i ytterligare svårigheter. Preetha och Elfving kommer också att inkludera  svaren från några av de svenska textilmärkerna. Föreläsningen hålls på engelska. 

13:00-14:30 Franz Petter Schmidt (Norge) textilkonstnär och konstnärlig forskare vid KhiO Konsthögskolan i Oslo, kommer presentera sitt konstnärliga avhandlingsprojekt Reflection,  Weaving Fabrics for Suits, (2018), som berör textilfabriken i Sjølingstad Uldvarefabrik i Norge, och  är en undersökning om textilindustrins produktion genom känsla, längtan, tillhörighet, minne,  stolthet och att vara queer. Föreläsningen kommer också fokusera kring ett nytt arbete där han  undersöker en dagbok skriven av vävaren Malli Berge mellan åren 1925-1942. Föreläsningen hålls  på norska.  

15:00-16:30 Emelie Röndahl (Sverige) doktorand på HDK – Göteborg Universitet i konsthantverk,  presenterar sitt pågående konstnärliga avhandlingsprojekt ”Crying Pixels: a practitioner’s narrative  through woven rya – aspects of time in hand made practice”. Föreläsningen hålls på svenska.  

Lördag 3/10 Konferensdag 3, lokal: Hjärtat entréplan 

Utställningen öppen 12:00-16:00  

11:00-12:30 Munish Wadhia (UK, Sverige) konstnär, kommer presentera sitt pågående arbete om  tändsticksindustrin och Jönköpings Tändsticksfabriks AB. Wadhia kommer också presentera sitt  arbetet ”Signs taken for wonders” där han i verket återvänder till de bilder och objekt som omgav honom under uppväxten, men med en dekolonial blick som osäkrar deras givna betydelse. Ett  verk som framför allt berör erfarenhet från textilfabriker. Föreläsningen hålls på engelska.  

13:00-14:00 Marie Hållander (Sverige) verksam frilansande poet och som lektor vid Södertörns  högskola. Hon kommer presentera det litterära projektet ”Bland textildammets flickor och  maskiner” där hon utgår från textila berättelser och arkiv från Sjuhäradsbyden i Västergötland.  Presentationen hålls på svenska.  

14:00-14:30 Nino Mick (Sverige) verksam som frilansande poet och föreläsare, hen kommer läsa  delar från sin pågående roman som handlar Berta Bäckman (f. 1860) och andra arbetare i  tändsticksfabriken i Tidaholm. Den historiska romanen rör sig på två tidsplan, 1875 tiden för den  stora brandkatastrofen där 50 flickor omkom i fabriken, 1909 storstrejken. Presentationen hålls  på svenska.  

15:00 -17:00 Maskningsaktion, längs med Sveavägen, start utanför ABF-huset, offentligt  performance och demonstration som leds av Frida Hållander & Åsa Norman.  

Söndag 4/10 

Utställningen öppen 12:00-16:00 

Illustration: Hanna Stenman

Avgångsutställningen av Konstfacks masterprogram i Konst

Alexandra Larsson Jacobson, Danae Valenza, David Torstensson, Elise Léonin, Ferdinand Evaldsson, Henning Rehnström, Ingrid Gustafsson, Jonas Törnkvist, Josefin Jussi Andersson, Luki Essender, Maria Kulikovska, Marija Griniuk, Muhammad Ali, Petronella Petander, Tony Karlsson Savci

5.6 – 16.6 2020

Mint, ABF Stockholm, Sveavägen 41, Stockholm


När ett verk ställs ut blir det något i världen. Det möter en betraktare, ett rum, en miljö med ljud, ljus, tak och väggar. I utställning ges verket ett delvis oförutsägbart liv, i situationen testas dess effekter: Griper det tag? Ruskar det om? Sår det frön i våra minnen? Därför är utställandet en given del av den konstnärliga praktiken: då prövas innebörden av att befinna sig i världen – som konstnär.

I årets avgångsklass på masterprogrammet i konst tar vi del av en imponerande bredd av konstnärliga arbeten. Dessa verk tolkar verkligheten och omförhandlar den, destillerar den genom undersökningar, aktioner och lyssnande praktiker. De tar form genom måleri, film, skulptur och sång. Genom radikalism, omsorg och fattigdom, spontanism, sömnlöshet och museologi. Tydligt visar de på konstens omfång och på dess tankeväckande potential.

Alexandra Larsson Jacobson
Elise Leoni
Danae Valenza

I år etablerar klassen ett samarbete med den nystartade konsthallen Mint, belägen i ABF-huset i centrala Stockholm. Ett hus som arbetarrörelsens bildningsförbund öppnade i början av 1960-talet och som sedan dess har fungerat som ett centrum för folkbildande verksamhet i staden. Detta är inte ett traditionellt utställningsrum med fogliga vita väggar och tysta rum, utan en miljö som uppmuntrar till installation i lyhörd dialog med befintliga miljöer och dess säregenhet. Verken visas i danssalar, källarutrymmen och trappavsatser, genom speglingar, dialoger och inbrott. Utställandet som praktik prövas således ytterligare ett varv när den närmar sig världen och dess brokighet.

Grafisk form: Linda Hallstan

Konstfack i samarbete med ABF Stockholm.

I Am Not One

Anna Andersson, Cara Tolmie, Isak Sundström, Jakob Krajcik, Jenny Bergman, Lina Bjerneld, Magnus Thierfelder Tzotzis, Nacho Tatjer, Nanna Nordström, Nathalie Gabrielsson, Roxy Farhat, Stephen McKenzie, Susanna Jablonski, Zhou Tao

8.5 – 14.6 2020

Bonniers konsthall, Torsgatan 19, Stockholm


Den kris som svenskt konstliv går igenom i samband med covid-19-pandemin, och den påtvingade eller frivilliga isolering vi alla fått erfara, påminner oss om att vi inte mår särskilt bra ensamma. Därför har fem konstorganisationer – Bonniers Konsthall, hangmenProjects, Index, Mint och Signal – experimenterat med ett gemensamt projekt och tillsammans arbetat fram utställningen I Am Not One.

Pandemin är inte utställningens tema, utan snarare dess upprinnelse. Genom en associativ tankekedja har ett antal verk och konstnärskap valts ut av respektive part. Snarare än ett samstämmigt curatoriskt argument kan utställningen betraktas som ett slags montage. Verken erbjuder infallsvinklar på den situation vi befinner oss i just nu. Konsten är en plats för gemensamt tänkande och den ryggar inte för det svåra. Istället för att presentera svar eller lösningar tillåter konsten oss att stanna i det komplexa och paradoxala som genomsyrar vår värld: existentiellt, poetiskt och materiellt.

Cara Tolmie & Susanna Jablonski
Zhou Tao

Samarbetet är ett sätt att uppmärksamma våra olika organisationers praktiker och institutionella förutsättningar. Krisen som vi nu ser i den svenska kultursektorn är sannolikt den värsta i modern tid och vi kommer att behöva olika slags hjälp för att klara den. Ett påtagligt behov av gemenskap och stöd har uppstått, samt en vilja att visa att konstlivet måste bestå.

Vi vet inte när vi kommer att kunna mötas igen men sannolikt kommer det att dröja. När det är möjligt vill vi gärna bjuda in er till ett samtal där vi tillsammans kan diskutera vad vi vill ska följa efter krisen. Ett tillfälle att undersöka nya former av gemenskaper och att reflektera över konsten, konstnärernas och konstinstitutionernas framtid. Den här utställningen kan ses som en första inbjudan.

Teckentecknaren

Thea Ekström
Milena Bonilla
Eivor Burbeck
Thale Vangen

6.3 – 20.5 2020

Mint, ABF Stockholm, Sveavägen 41, Stockholm


Med symbolspråk hämtat ur självupplevda erfarenheter, magiska tecken och materialistisk historia twistas perspektiven i dessa verk på märkliga och oväntade sätt. Som Surrealism?

Måleri och ristningar av Thea Ekström (1920–1988 Stockholm), video av Milena Bonilla (1975 Bogotá), skulptur av Thale Vangen (1974 Drammen), experimentfilm av Eivor Burbeck (1926–1965 Stockholm)