För första gången i Sverige presenteras Wael Shawkys episka videotrilogi Cabaret Crusades som inkluderar The Horror Show Files (2010); The Path to Cairo (2012) och The Secrets of Karbala (2015). Med hjälp av 200 åriga marionettdockor och skräddartillverkade keramiska figurer skapas ett suggestivt drama om korstågen berättat från ett arabiskt perspektiv. Triologin är inspirerad av den libanesiska historikern Amin Maaloufs verk Crusades Through Arab Eyes (1983). Utställningen tar plats i en före detta butikslokal i Skärholmen centrum, på inbjudan av kulturföreningen Folk. 

Wael Shawky, Secrets of Karbala (still), 2015

Wael Shawky, Secrets of Karbala (still), 2015

Wael Shawky, The Horror Show File (still), 2010

Wael Shawky, The Horror Show File (still), 2010

Wael Shawky, The Path to Cairo (still), 2012

Tack till Sfeir-Semler Gallery

Ett särskilt tack till Konsthall C för support av produktionen

Ateljé SKHLM i Skärholmens Galleria, Bredholmsgatan 4 (Bredvid Kjell & Company)

Utställningen presenterades i samband med Emanuel Almborgs disputation vid Kungl. konsthögskolan med det konstnärliga forskningsprojektet Den utopiska bildens pedagogik. Huvuddelen i doktorandprojektet är de tre filmverken Acorn, The Nth Degree och Talking Hands, som på Mint för första gången visades tillsammans.  

Switchers, Acorn, 2021. Installation shot. Scenography by Ksenia Pedan.

Switchers, Acorn, 2021. Installation shot. Scenography by Ksenia Pedan.

Emanuel Almborg, Talking Hands, 2016

Emanuel Almborg, Talking Hands, 2016

Emanuel Almborg, The Nth Degree, 2018. Installation shot

Emanuel Almborg, Talking Hands, 2016

Emanuel Almborg, Talking Hands, 2016

Almborg intresserar sig för kommunistisk pedagogik, revolutionär psykologi, fiktion och drama som verktyg, spekulativa och förlorade framtider; ämnen och metoder som på olika sätt behandlas i de tre filmverken. Om vi utgår ifrån att vi är i behov av nya ”utopiska” politiska och kollektiva visioner och händelseförlopp, vilken är då bildkonstens uppgift? Med hjälp av psykologen Lev Vygotsky, filosofen Evald Ilyenkov, teaterdirektören Konstantin Stanislavski, den revolutionäre psykiatriken Franz Fanon och science fiction-författaren Octavia Butler, utforskas konstfilmens potential till bildning, motstånd och jämlikhet. 

Curator: Karin Bähler Lavér

Foto: Johan Österholm

Mint presenterar En omsorgsfull strejk*, en grupputställning som tar avstamp i plåtslagaren, musikern och konstnären Ruben Nilsons (1893–1971) monumentala målning Arbetarrörelsens historia, permanent installerad på ABF Stockholm. Nilson arbetade med verket under en tioårsperiod omkring år 1940. Liksom med många arbetarkonstverk står den kollektiva kampen i centrum i Ruben Nilsons målning, ett nödvändigt svar på exploatering och svåra levnadsförhållanden. 

Utställningen följer Nilsons verk både i ambition och utmaning: Vad innebär det att återge enrörelses historia? Vilka roller har konsten haft i kollektiva kamper och genom vilka uttryck? Och hur samspelar konsten med dagens rörelser? De specifika kamper och de historier som ligger till grund för Nilsons komposition av sammanflätade visuella narrativ, strukturerade genom synliga överlappande snitt, utgör det curatoriella ramverket för utställningen. Historiska kopplingar till dagens verklighet ställs i relation till det som saknas inom verkets ram – de berättelser och erfarenheter som utelämnats i etablerandet av gängse arbetarhistoria. 

Bella Rune

Behzad Khosravi Noori

Harun Farocki

Dora García

Ingela Johansson

Salad Hilowle

Hito Steyerl & Problem Collective

Minus Miele

Henrik Andersson

Henrik Andersson

Patrick Kretchek

Hanni Kamaly

Ingela Johansson & Gudrun Olsson

Katarina Pirak Sikku

Diana Agunbiade-Kolawole

Iris Smeds

Diana Agunbiade-Kolawole & Iris Smeds

Behzad Khosravi Noori

En omsorgsfull strejk* är en utställning och ett medföljande samtalsprogram (som föregick utställningen under hösten 2020) där svensk arbetarkonst möter samtida svenska och internationella verk. De sociala rörelsernas form och historia diskuteras med verk situerade i erfarenheter av migration, omsorg, arbete och kamp. Genom sång, poesi, litteratur och bildkonst görs centrala historiska händelser och frågor synliga i ett samtal om vår samtid. Hur kan vi minnas och vad bör göras för att vinna framtiden åter?

*Precarias a la deriva, 2005. Utställningen lånar sin titel från det militanta feministiska kollektivet Precarias a la deriva (Prekära kvinnor på drift). Kollektivet formades i Madrid 2002 som en reaktion på den mansdominerade fackrörelsen som under denna period organiserade en generalstrejk som svar på försämringar i arbetsrätten i Spanien. Precarias a la Deriva ville visa på de utmaningar många ställs inför när det gäller deltagande i politisk handling såsom strejker, utifrån en realitet av arbetslöshet, osäkra anställningar och oavlönat reproduktivt arbete. De ville skapa ett situerat narrativ kring de generella tendenser mot prekarisering de upplevde och undersöka sätt att göra uppror och motstånd i vardagen. – Precarias a la deriva, Una huelga de mucho cuidado (Cuatro hipótesis), 2005.

Curator: Michele Masucci

Med stöd av Arbetarrörelsens kulturfond, Kulturrådet, Stockholms stad och ABF Stockholm.

I Scène d’Amour presenteras Nadia Hebsons mångsidiga konstnärskap för första gången i en svensk kontext. I en multidisciplinär utställning tar vi del av Hebsons pågående arbete som på intiutiva sätt återgriper på äldre generationers konstnärskap. Med utgångspunkt i ett begär efter att beakta alternativa målerihistorier i samtiden har Hebson under det senaste decenniet utvecklat en distinkt och idiosynkratisk arbetsmetod som låter rollen som konstnär, teoretiker och curator smälta samman – genom konstellationer av objekt, kläder, målningar, prints och text tänker hon genom arvet av äldre kamrater samtidigt som Hebsons egna subjektiva uttryck görs synligt. 

I utställningen presenteras Hebsons arbete sida vid sida med den svenska målaren, skribenten och radikala anarkafeministen Monica Sjöö (f.1931 Härnösand d.2005 Bristol). Mötet utgår ifrån Hebsons nuvarande livssituation som nybliven mamma, genom denna ingång söker hon dialog med Sjöös konstnärskap i vilket den intima relationen mellan måleri, grafisk design, aktivism och matriarkal teorivärld såväl som en tidig introduktion till “gudinne-feminismen” förhandlas. Scène d’Amour fungerar på så vis både som en introduktion till Sjöös konstnärskap men också som en uppmärksam studie kanaliserad genom Hebsons personliga tolkning av hennes verk. 

Nadia Hebson, Joy, 2021 & Monica Sjö, God Giving Birth, 1968

Monica Sjö, God Giving Birth, 1968

Nadia Hebson, Autoritratto, 2019

Nadia Hebson, The Conditions (Yves Saint Laurent, 1976), 2019-20

Nadia Hebson, The Conditions (Yves Saint Laurent, 1976), 2019-20. & Joy, 2021

Nadia Hebson, Scène d'Amour, installation shot.

Nadia Hebson, The Conditions, 2019 & Monica Sjöö, Aspects of The Great Mother, 1971

Nadia Hebson, Fertility Complex, 2021

Portrait, (Monica Sjöö), 1977, 12.06 min., dir. Jane Jackson & Nadia Hebson, Fertility Complex, 2021

Nadia Hebson, Joy, 2021

Parallellt med utställningen bjuder Hebson in konstnärer, konsthistoriker, curatorer, vänner och kollegor att tillsammans reflektera och svara mot Sjöös konstnärskap i formen av en serie publika samtal och en filmvisning. Under utställningens gång kommer Hebson också att producera nya verk och textarbeten som svar på denna koncenterade tid av utbyte och begrundande, under våren kommer de sporadiskt installeras upp i Mints gallerirum.  

Nadia Hebson är en brittisk konstnär och pedagog baserad i Stockholm. I sin praktik använder hon måleri, objekt, storskaliga tryck, kläder och text för att utforska verk och biografier av äldre kollegors konstnärskap såsom den amerikanska målaren Christina Ramberg, de brittiska målarna Winifred Knights och Marion Adnams och senast Dora Gordine som en del av Dorich House Museum Studio Residency, på Kingston University i London. Utställningar och produktioner av verk har bl a visats på Gravidty & Parity &, Hatton Gallery, Newcastle upon Tyne; one on one: on skills, The Contemporary Art Museum of Estonia, EKKM, Tallinn; I See You Man, Gallery Celine, Glasgow; Alpha Adieu, Museum of Contemporary Art Antwerp and Choreography, Arcade, London. 2014 publicerade hon tillsammans med AND Public MODA WK: Work in response to the paintings, drawings, correspondence, clothing and interior design of Winifred Knights (an expanded legacy). Tillsammans med Hana Leaper organiserade hon 2017 konferensen Making Women’s Art Matter, på Paul Mellon Centre i London. Nadia Hebson undervisar på Kungliga konsthögskolan i Stockholm. 

Tack till Museum Anna Nordlander och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Program

Det konstnärliga projektet: Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna organiserar en utställning  och konferens på Mint konsthall i ABF-huset i Stockholm. Under veckan återaktiveras delar av  pjäsen Fabriksflickorna – makten och härligheten, i en utställning av Åsa Norman (Sverige)  textilkonstnär och Frida Hållander (Sverige) PhD, konsthantverkare. Pjäsen hade premiär i  Skellefteå i regi av Suzanne Osten och Margareta Garpe 1980. Konferensen vill lyfta fram och  diskutera textil- och hemindustrins kvinnors villkor, kunskaper och motstånd; deras viljefullhet och  egensinne, som kommer till uttryck i organisering, yrkesstolthet och strategier.  

Norman och Hållander visar i utställningen delar av det fleråriga konstnärliga projektet  Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna genom materiella – konsthantverkliga  undersökningar – samt arkivmaterial och ljud. Till konferensen är konstnärer och forskare inbjudna  från de nordiska länderna, där de kommer att hålla i föreläsningar och presentationer för att skapa  ett nordiskt sammanhang för en fördjupad diskussion om textilproduktion och hemindustri.  

Projektet genomförs med stöd från Konstnärsnämnden, Nordisk kulturfond, Helge Ax:son Johnssons stiftelse och Byggnads kulturstipendium samt i samarbete med Iaspis. Utställningen och konferensen äger rum under Stockholm Craft Week 2020. 

Program för konferensveckan:  

Onsdag 30/9  

Utställningen öppnar! Öppettider: 16.00-20.00.  

Torsdag 1/10 konferensdag 1, lokal: Katasalen, våning 1 

Utställningen öppen 12:00-18:00  

10:00-11:30 Inledande föreläsning av Åsa Norman (Sverige) textilkonstnär, och Frida Hållander  (Sverige) PhD, konsthantverkare, de presenterar utställningen och konferensen samt berättar om  det pågående konstnärliga projektet Fabriksflickorna – De viljefulla textilarbetarna. Tjia Torpe (Sverige), pedagog och producent, kommer berätta om pjäsen Fabriksflickorna – makten och  härligheten. Föreläsningen hålls på svenska.  

13:00-14:30 Leena Enbom (Finland) doktorand i social och ekonomisk historia vid Helsingfors  universitet, kommer presentera sitt pågående avhandlingsprojekt om hemindustri. Hemindustriell  produktion var en del av arbetsmarknaden i det urbaniserande Finland från slutet av 1800-talet till  1960-talet. Föreläsningen kommer också att diskutera olika institutioners strategier för att hjälpa  fattiga, där bland annat hantverk och sömnad användes. Föreläsningen hålls på engelska.  

15.00-16:30 Malin Nilssons (Sverige) PhD ekonomisk historia, verksam forskare vid Ekonomisk historiska institutionen vid Lunds universitet. Hon kommer presentera delar av hennes  avhandlingsarbete Taking work home: Labour dynamics of women industrial homeworkers in 

Sweden during the second industrial revolution från 2015, samt om hennes pågående  forskningsprojekt där hon fokusera på hur kvinnors hembaserade textilproduktion blev ett  politiserat ämne i Europa i slutet av 1800-talet. Föreläsningen hålls på svenska.  

Fredag 2/10 Konferensdag 2, lokal: Katasalen våning 1 

Utställningen öppen 12:00-18:00  

10:00 -11:30 Sushmita Preetha (Bangladesh) aktivist, forskare, journalist, och Karin Elfving (Sverige) journalist och etnolog, kommer föreläsa om dagens textilarbetare i Bangladesh och hur  deras rättigheter ständigt kränks och hur sårbart deras hälsotillstånd är, samt om hur Covid-19 har  drivit dessa arbetare i ytterligare svårigheter. Preetha och Elfving kommer också att inkludera  svaren från några av de svenska textilmärkerna. Föreläsningen hålls på engelska. 

13:00-14:30 Franz Petter Schmidt (Norge) textilkonstnär och konstnärlig forskare vid KhiO – Konsthögskolan i Oslo, kommer presentera sitt konstnärliga avhandlingsprojekt Reflection,  Weaving Fabrics for Suits, (2018), som berör textilfabriken i Sjølingstad Uldvarefabrik i Norge, och  är en undersökning om textilindustrins produktion genom känsla, längtan, tillhörighet, minne,  stolthet och att vara queer. Föreläsningen kommer också fokusera kring ett nytt arbete där han  undersöker en dagbok skriven av vävaren Malli Berge mellan åren 1925-1942. Föreläsningen hålls  på norska.  

15:00-16:30 Emelie Röndahl (Sverige) doktorand på HDK – Göteborg Universitet i konsthantverk,  presenterar sitt pågående konstnärliga avhandlingsprojekt ”Crying Pixels: a practitioner’s narrative  through woven rya – aspects of time in hand made practice”. Föreläsningen hålls på svenska.  

Lördag 3/10 Konferensdag 3, lokal: Hjärtat entréplan 

Utställningen öppen 12:00-16:00  

11:00-12:30 Munish Wadhia (UK, Sverige) konstnär, kommer presentera sitt pågående arbete om  tändsticksindustrin och Jönköpings Tändsticksfabriks AB. Wadhia kommer också presentera sitt  arbetet ”Signs taken for wonders” där han i verket återvänder till de bilder och objekt som omgav honom under uppväxten, men med en dekolonial blick som osäkrar deras givna betydelse. Ett  verk som framför allt berör erfarenhet från textilfabriker. Föreläsningen hålls på engelska.  

13:00-14:00 Marie Hållander (Sverige) verksam frilansande poet och som lektor vid Södertörns  högskola. Hon kommer presentera det litterära projektet ”Bland textildammets flickor och  maskiner” där hon utgår från textila berättelser och arkiv från Sjuhäradsbyden i Västergötland.  Presentationen hålls på svenska.  

14:00-14:30 Nino Mick (Sverige) verksam som frilansande poet och föreläsare, hen kommer läsa  delar från sin pågående roman som handlar Berta Bäckman (f. 1860) och andra arbetare i  tändsticksfabriken i Tidaholm. Den historiska romanen rör sig på två tidsplan, 1875 – tiden för den  stora brandkatastrofen där 50 flickor omkom i fabriken, 1909 – storstrejken. Presentationen hålls  på svenska.  

15:00 -17:00 Maskningsaktion, längs med Sveavägen, start utanför ABF-huset, offentligt  performance och demonstration som leds av Frida Hållander & Åsa Norman.  

Söndag 4/10 

Utställningen öppen 12:00-16:00 

Illustration: Hanna Stenman

När ett verk ställs ut blir det något i världen. Det möter en betraktare, ett rum, en miljö med ljud, ljus, tak och väggar. I utställning ges verket ett delvis oförutsägbart liv, i situationen testas dess effekter: Griper det tag? Ruskar det om? Sår det frön i våra minnen? Därför är utställandet en given del av den konstnärliga praktiken: då prövas innebörden av att befinna sig i världen – som konstnär.

I årets avgångsklass på masterprogrammet i konst tar vi del av en imponerande bredd av konstnärliga arbeten. Dessa verk tolkar verkligheten och omförhandlar den, destillerar den genom undersökningar, aktioner och lyssnande praktiker. De tar form genom måleri, film, skulptur och sång. Genom radikalism, omsorg och fattigdom, spontanism, sömnlöshet och museologi. Tydligt visar de på konstens omfång och på dess tankeväckande potential.

Alexandra Larsson Jacobson

Elise Leoni

Danae Valenza

I år etablerar klassen ett samarbete med den nystartade konsthallen Mint, belägen i ABF-huset i centrala Stockholm. Ett hus som arbetarrörelsens bildningsförbund öppnade i början av 1960-talet och som sedan dess har fungerat som ett centrum för folkbildande verksamhet i staden. Detta är inte ett traditionellt utställningsrum med fogliga vita väggar och tysta rum, utan en miljö som uppmuntrar till installation i lyhörd dialog med befintliga miljöer och dess säregenhet. Verken visas i danssalar, källarutrymmen och trappavsatser, genom speglingar, dialoger och inbrott. Utställandet som praktik prövas således ytterligare ett varv när den närmar sig världen och dess brokighet.

Grafisk form: Linda Hallstan

Konstfack i samarbete med ABF Stockholm.

Den kris som svenskt konstliv går igenom i samband med covid-19-pandemin, och den påtvingade eller frivilliga isolering vi alla fått erfara, påminner oss om att vi inte mår särskilt bra ensamma. Därför har fem konstorganisationer – Bonniers Konsthall, hangmenProjects, Index, Mint och Signal – experimenterat med ett gemensamt projekt och tillsammans arbetat fram utställningen I Am Not One.

Pandemin är inte utställningens tema, utan snarare dess upprinnelse. Genom en associativ tankekedja har ett antal verk och konstnärskap valts ut av respektive part. Snarare än ett samstämmigt curatoriskt argument kan utställningen betraktas som ett slags montage. Verken erbjuder infallsvinklar på den situation vi befinner oss i just nu. Konsten är en plats för gemensamt tänkande och den ryggar inte för det svåra. Istället för att presentera svar eller lösningar tillåter konsten oss att stanna i det komplexa och paradoxala som genomsyrar vår värld: existentiellt, poetiskt och materiellt.

Cara Tolmie & Susanna Jablonski

Zhou Tao

Samarbetet är ett sätt att uppmärksamma våra olika organisationers praktiker och institutionella förutsättningar. Krisen som vi nu ser i den svenska kultursektorn är sannolikt den värsta i modern tid och vi kommer att behöva olika slags hjälp för att klara den. Ett påtagligt behov av gemenskap och stöd har uppstått, samt en vilja att visa att konstlivet måste bestå.

Vi vet inte när vi kommer att kunna mötas igen men sannolikt kommer det att dröja. När det är möjligt vill vi gärna bjuda in er till ett samtal där vi tillsammans kan diskutera vad vi vill ska följa efter krisen. Ett tillfälle att undersöka nya former av gemenskaper och att reflektera över konsten, konstnärernas och konstinstitutionernas framtid. Den här utställningen kan ses som en första inbjudan.

Med symbolspråk hämtat ur självupplevda erfarenheter, magiska tecken och materialistisk historia twistas perspektiven i dessa verk på märkliga och oväntade sätt. Som Surrealism?

Måleri och ristningar av Thea Ekström (1920–1988 Stockholm), video av Milena Bonilla (1975 Bogotá), skulptur av Thale Vangen (1974 Drammen), experimentfilm av Eivor Burbeck (1926–1965 Stockholm)

Den fysiska världen fanns fortfarande där men utställningen uppmärksammar flykten från den. Genom närbildens avskärmning tar vi genom ljud, video, måleri och objekt, del av tillfällighetens extas, i former av rus, upphetsning och mental förvirring. När någon lägger händerna på din kropp och blodkärlen förgrenas med varandra, när solens sista drink gör dig hög, när tiden blir kompakt, när natten rör sig.